Månadsarkiv: april 2012
Nej, mirakler upphörde inte med apostlarna
Cessationismen, läran att Andens mirakulösa gåvor har upphört med apostlarna, är enligt min erfarenhet mycket ovanlig i Sverige. Hittills har jag bara stött på en enda som argumenterat för detta, det gjorde jag i förrgår i detta kommentarsfält. Därmed kanske det är onödigt att skriva så mycket om det, samtidigt har jag märkt att cessationismens tankegångar – att ett visst bibliskt fenomen som kännetecknade lärjungarna inte gäller längre – anammas på många andra områden. Samma resonemang används för att argumentera mot egendomsgemenskap, eller för att argumentera mot att de mirakler vi upplever idag ska vara lika många och stora som de på Apostlagärningarnas tid. Därför är det viktigt att reda ut det obibliska i den cessationistiska tankegången. Jack Deere (klippet ovan) har skrivit en riktigt bra bok som bemöter cessationismen, Surprised by the Power of the Spirit. Han var själv cessationist i många år tills han insåg att det inte var bibliskt.
Ett vanligt cessationistiskt argument är att eftersom mirakler är en apostels tecken enligt 1 Kor 12:12 så förekommer de inte längre eftersom vi inte har apostlar längre. Eftersom även Stefanus, Filippus och Agabus, som inte var apostlar, gjorde under tvingas man ofta modifiera detta till att gälla apostlarna och deras närmaste vänner. Men Paulus talar om att korinthierna får kraftgärningarnas, helandets och profetians gåva i 1 Kor 12, och att under sker (presens) bland galatierna i Gal 3:5. Att mirakler begränsades till apostlarna är alltså en obiblisk idé.
Försoningen leder till effektivare aktivism
Att engagera sig för fred och rättvisa är både att använda dygder och att bekämpa synden. Det är synden som orsakar orättvisor, förtryck, konflikter, miljöförstöring och all annan form av lidande. Paulus skriver att några exempel på synder är ”orättfärdighet, ondska, girighet[,] elakhet, [...] avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja” (Rom 1:29). Dessa mörka krafter orsakar orättfärdiga strukturer – girighet orsakar ekonomiska klyftor, elakhet orsakar förtryck, stridslystnad orsakar konflikter, illvilja orsakar miljöförstöring med mera. Därför är engagemang mot dessa strukturer och för fred, miljö och rättvisa, en kamp mot synden och för Guds Rikes utbredande.
Jesu försoningsverk på korset innebar att Han dog för våra synder för att vi skulle få förlåtelse för dem och därmed ta emot det eviga liv som vi genom synden hade skiljts ifrån. På så sätt försonar Jesus oss med Fadern och relationen mellan Gud och människa återupprättas så att syndarna får ta del i den Syndfries närvaro:
Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem. Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som ett försoningsoffer, att tas emot genom tron. (Rom 3:23-25)
Men inte nog med att Jesu försoningsoffer leder till förlåtelse för våra synder, den öppnar även upp vägen för helgelse så att vi blir än mer effektiva i att kämpa mot synden och göra goda gärningar. Paulus går skarpt emot idén att syndernas förlåtelse innebär att vi kan synda hur mycket vi vill:
Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? [...] Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är friad från synd. Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. (Rom 6:1-2, 6-8).
Det är lätt att be för helande!
Ovanstående filmklipp spelade jag in för en vecka sen när jag träffade min kompis Daniel i Stockholms bönehus. Han berättar om när han var i Karlstad 2009 tillsammans med Pannkakskyrkan, och fick vara med om att en kille i Karlstad blev helad från skelögdhet när han och en kompis bad för honom, vilket gjorde att han kunde läsa textstorlek som han inte klarat av på flera år.
Min erfarenhet av att ha varit ute med Pannkakskyrkan är att det är sjukt lätt att be för främlingar på stan. Lätt både i den meningen att få motsätter sig att ta emot bön, och i den meningen att det händer saker! Vissa tillfrisknanden kan säkert förklaras med psykosomatiska modeller såsom placebo, andra kan det inte. Det senare gäller fall när de som tar emot bön inte tror ett dyft på att det funkar eller när rätt allvarliga skador och sjukdomar blir botade, som till exempel Davids lever i klippet nedan (8:25):
Glöm inte att anmäla dig till Pannkakskyrkans Sverigetour! Sista anmälningsdag närmar sig.
#blockad: På fel sida av lagen, på rätt sida av moralen
Uppdatering: SR har gjort detta radioreportage om denna blockad!

Mattlo och ordningsmakten
Förra året kom den absurda nyheten att Irak vädjar till Sverige att stoppa tvångsutvisningar till deras land. Att UNHCR, Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Amnesty, Röda korset, Sveriges Kristna Råd med flera är starkt kritiska till Sveriges tvångsutvisningar till Irak var redan känt, men nu bad alltså även mottagarlandet om att Sverige skulle sluta med detta. Om folk vill återvända till Irak frivilligt får de naturligtvis göra det, men att Sverige tvingar ut folk som många gånger säger att de hotas av lidande eller till och med död i detta krigs- och terrordrabbade land, det var Iraks egna regering högst kritisk till.
Tvångsutvisningarna fortsatte dock.
Inte så långt därefter dödades Khaled Khodena av terrorister genom halshuggning i Irak. Khaled hade sökt asyl i Sverige men fått ansökan avslagen. Han hade vädjat till Migrationsverket och pekade på att han tillhörde den religiösa minoriteten ezidi och att terrorister var ute efter honom pga hans stöd till den amerikanska krigsmakten. Men Migrationsverket ansåg att det inte fanns någon hotbild mot honom. Sen halshöggs han alltså, och lämnade efter sig en sex månader gammal son.
Hoppsan, Migrationsverket hade fel.
Jaja, de har ändå inget juridiskt ansvar för om de tvångsutvisade överlever eller inte i mottagarlandet. Tvångsutvisningarna till Irak fortsatte.
Häng med på Pannkakstour i sommar!
FÖR 5:E SOMMAREN I RAD ÅKER VI UT PÅ SOMMARROADTRIP I SVERIGE MED PANNKAKSKYRKAN: SVERIGETOUREN! FÖLJ MED PÅ NÅGRA VECKOR SOM MED STOR SANNOLIKHET KOMMER ATT BETYDA MYCKET FÖR DITT OCH MÅNGA MÅNGA ANDRAS LIV…
De tre senaste somrarna har vi fått vara med på ett otroligt äventyr tillsammans med Jesus mitt på festivaler, på gator, på stränder, i parker… Det har varit helt fantastiskt att se hur Gud på olika sätt fått visa sin kärlek mitt i ungdomsvärlden i vårt land! Vi tror att Jesus vill göra det igen i sommar. Vi tror också att Gud vill ta dig med på ett äventyr där Han vill visa lite mer av hur stor Han är och hur han vill använda ditt liv på ett sätt som du aldrig kanske anat… Är du redo för några veckor av hårt slit, spännande äventyr, mycket skratt, nya vänner, nya utmaningar och mycket mer!
Är det meningen att vi ska hata Breivik som han hatar oss?
Nu när Breivik iskallt och systematiskt gått igenom hur han mejade ner ungdomar på löpande band (något som för mig ger starka paralleller till dataspelet i klippet ovan som Breivik sagt att han använt sig av när han ”övade” inför massakern) så är det förståeligt att många än starkare känner ett överväldigande hat mot den mannen. Och det var just hat som drev honom, har mot ”islamismen”, mångkulturen, vänstern och den ”politiska korrektheten”. Det är omöjligt att döda utan hat. Så vad ska då vi hata för?
När nu denna förfärliga känsla som utgjorde drivmedlet i Anders massaker riktas i oerhört hög grad mot honom själv, är det värt att dra sig till minnes massakern i West Nickel Mine School för fem år sedan. Den var lyckligtvis inte lika förödande, gärningsmannen sköt tio flickor i åldrarna 6-13 varav fem dog, men det som de flesta betraktar som spektakulärt var inte blodsutgjutelsen utan det som skedde efteråt.
Skolan drevs av Old Order Amish i Nickel Mines, och flickorna och deras familjer var amish. Amish är kända för att ha stannat på 1600-talet för att de anser att civilisationen har spårat ur totalt, och många hånar dem för det, å andra sidan borde vi hånas för att vi lever i en civilisation som spårat ur totalt. Vad amish är mindre kända för är att alla är radikalpacifister och tar Jesu ord om att vända andra kinden till och älska sina fiender på allvar.
Min insändare om att frikyrkan måste bli som urkyrkan
Denna insändare i Dagen var en kommentar till debatten om frikyrkans framtid. Som jag flera gånger argumenterat ligger denna i dess ursprung.
Är frikyrkan mitt inne i en identitetskris? Det verkar nästan så, och det vore i så fall inte underligt. Nästan alla frikyrkor i det här landet föddes i väckelse, så när vi inte upplever väckelse vet vi inte riktigt vad vi ska göra. En baptiströrelse där fler lämnar kyrkan än de som blir döpta, eller en pingströrelse där få under och tecken sker, kommer förr eller senare att drabbas av en identitetskris. Det allra mest skrämmande är att frikyrkan i Sverige inte ser ut som i Apostlagärningarna, där många kom till tro (2:47), många under och tecken skedde (5:12) och där klyftan mellan rik och fattig utjämnades helt och hållet (4:34).
När man ser de stora skillnaderna mellan Apostlagärningarnas kyrka och kyrkan i Sverige kan man reagera på två sätt: antingen argumenterar man för att Apostlagärningarna är historia som inte är normgivande för oss i dag, eller så ber och arbetar man ivrigt för att vi ska uppleva en väckelse som uppväcker Apostlagärningarna. Problemen med att säga att Apostlagärningarna inte är normgivande är uppenbara. Som Jack Deere skriver i sin bok Surprised by the voice of God: ”Om vi säger att Apostlagärningarna representerar en onormal form av kristendom, kan vi vara omedvetet skyldiga till att döma Skriften. När vi säger att det är onormalt, jämför vi den nytestamentliga kyrkans erfarenheter med något annat som vi anser normalt. Är detta ‘något annat’ ännu en nedskriven redogörelse av den nytestamentliga kyrkan? Nej, Apostlagärningarna är den enda inspirerade, ofelbara redogörelse vi har av kyrkans historia.”
Att kyrkan förmår återvända till Apostlagärningarna är inte minst Azusa Street, väckelsen som startade pingströrelsen för hundra år sedan, ett tydligt exempel på [se klippet ovan]. Något liknande måste ske igen för att kyrkan i Sverige ska överleva. Frikyrkan får aldrig sätta ribban lägre än det den kommer ifrån.
Vem är mest skyldig till Breiviks brott – SD eller Jesus?
Det är framför allt två stora grupperingar i Sverige som nu ivrigt försöker argumentera för att de inte delar samma tankesätt som Breivik – SD och kyrkan. SD därför att Breivik använder deras retorik (islamisering, mångkulturalism, kulturvänster etc) och hänvisar till dem flera gånger i sitt manifest, kyrkan därför att han är kristen, han har ”läst Bibeln från pärm till pärm” och känner sig hemma i de norska statskyrkan, även om han har dragning åt det katolska hållet.
Då hamnar man i en intressant position som ickenationalistisk kristen. Å ena sidan vill jag göra paralleller mellan Breivik och SD, å andra sidan vill jag inte att någon ska göra paralleller mellan Breivik och mig. Plötsligt sitter jag i samma sits som många Sverigedemokrater, när jag som inte vill mörda någon kopplas ihop med en mördare (vilket också är den sits muslimer hamnar i när islamistiska terrorister uppmärksammas).
Dock finns det en rejäl skillnad mellan Breiviks koppling till SD och till Jesus. Jag tror att väldigt få på allvar tror att Breiviks världsbild där norsk ”ultranationalism” är det goda som hotas av islamiseringen vilken en kulturmarxistisk elit släpper in, kommer från Bibeln. Nationalism, islam och kulturmarxism finns inte i Bibeln. Och för att ha läst Bibeln från pärm till pärm citerar Breivik heller aldrig Bibeln för att argumentera för detta. Han hänvisar till främlingsfientliga tänkare runtom i Europa, bland annat Sverigedemokraterna. Denna rapport från Expo ger en bra bild på Counterjihad-rörelsen som Breiviks ideologi bottnar i. Medan Breivik kallar sig ultranationalist säger han också att han inte är ”speciellt religiös”.
Hela Pingsten – Teologiskt manifest typ
Jag kontaktade pingströrelsens frontfigur Pelle Hörnmark och frågade om han var intresserad av att träffas och höra min vision om att förena tecken och under med fred och rättvisa, och det var han, så vi ska ses nästa vecka. Så idag har jag ägnat mig åt att skriva ihop det visionen handlar om på några sidor som jag kan ge honom. Ungefär som texten jag har skrivit på Om bloggen, fast ännu mer! Om ni vill kika på det så finns det här, fritt att sprida hur mycket man vill:
Den heliga eldens mirakel i Jerusalem
Idag är det den ortodoxa påskdagen. Följande fantastiska vittnesbörd kommer från den ortodoxa bloggen Gäst och främling av Mikael Fälthammar.
Den heliga elden.
”Det händer ofta att ikoner gråter när Himlen vill visa sin närhet till oss. Vi har också helgon till vilka Gud ger många andliga gåvor. Men inga av dessa mirakler har en så djupgående och symbolisk innebörd för oss som den heliga eldens mirakel. Det är nästan som ett sakrament. Elden gör Kristi uppståndelse så verklig för oss, som om han dog för bara några år sedan,”
- hans salighet patriark Diodorus I
Varje år vid samma tid, på samma sätt och på samma plats sker ett av de största Kristna miraklen inför världens ögon: den heliga eldens mirakel. På påskafton, den heliga lördagen, samlas troende från hela världen vid den heliga gravens kyrka i Jerusalem för att ta del av denna händelse. Vid denna tiden faller nämligen Guds eld från himlen och tänder mirakulöst patriarkens ljus och kyrkans alla lampor.










