Bloggarkiv

Respons på Aletheias ”allvarsord om Sverige” del 3: Sverigedemokraterna

Erik Almqvist, SD:s f.d. ekonomisk-politiske talesperson, med ett rör

Erik Almqvist, SD:s f.d. ekonomisk-politiske talesperson, med ett rör

Flera av er har säkert redan sett min och Johannes Widlunds debattartikel i Dagen där vi argumenterar för att Jesus aldrig skulle ha supportat Sverigedemokraterna och bemöter de felaktigheter som den kristna Sverigedemokraten tidigare har uttryckt i samma tidning. Det var till ganska stor del en ekonomisk debatt, där Uhr med flera hävdar att invandrare på något magiskt sätt blir enorma kostnader trots att andra samhällsmedborgare är en vinning (annars skulle vi ju inte haft tillväxt i det här landet), samt återupprepning av myten att SD:s förslag om att hjälpa i närområdet skulle ge bättre hjälp till flyktingar än att behålla asylrätten och bistånd enligt enprocentsmålet.

När Daniel S. i sin bloggserie publicerad på Aletheia förklarar varför han röstar på SD är det dock varken de ekonomiska eller humanitära frågorna som står i centrum. Faktum är att han nämner inte ”hjälp”, ”flyktingar” eller ens ”kostnader”, och bryr sig således inte om att rationalisera SD:s krav på en minskad asylinvandring med 90% med att exempelvis plädera för ökat bistånd. Det är som att dessa humanitära frågor inte intresserar honom. Nej, i linje med de två tidigare inläggen där han hävdar att antikrist står för mångkultur och att muslimer tänker utföra folkmord när de upptar en tillräckligt stor del av Sveriges befolkning, så rationaliserar han den kraftigt minskade invandringen med att vi måste få stopp på det mångkulturella samhället och förhindra att muslimska terrorister kommer hit.

Nu anser säkert Daniel S. att SD:s myt om att de skulle hjälpa mer i närområdet stämmer, de flesta Sverigedemokrater jag har mött litar ganska blint på partiledningen och Avpixlat och bryr sig inte så mycket om att UNHCR själva protesterar mot idén, exempelvis. Men det läskiga med Daniels resonemang såsom det är formulerat på Aletheia så kommer flyktingarnas humanitära behov i andra hand, för det Daniel med apokalyptiskt språk argumenterar för är att invandringen från ickevästliga länder ska sänkas på grund av ”det antikristliga angreppet mot vårt land via islamisering och multikultur”. Frågan huruvida detta leder till att människor från Syrien faktiskt lider och dör nämns inte ens. Det oroar mig väldigt djupt.

Read the rest of this entry

Respons på Aletheias ”allvarsord om Sverige” del 2: Islamofobi

jesus loves muslims

För ungefär ett år sedan arrade Sverigedemokraterna en demonstration i Uppsala, och jag och en kompis stod på avstånd med en liten antirasistisk skylt och protesterade. En kristen predikant som vi både känner litegrann kom fram och hälsade och frågade vad vi gjorde. När vi svarade att vi protesterade mot SD så sa han förvånat ”Men… de är ju mot islam!” Sen gick han nyfiket och lyssnade på dem.

När kristna stöder SD är det bland annat detta de trycker på – SD gillar kristna värderingar, men är emot islam, som Carl Uhr skriver i dagens Dagen (en debattartikel jag och en kompis svarar på imorgon). Resonemanget går som sådant: Hur kan en kristen försvara islam? Hur kan en kristen protestera mot ett parti som vill se ett kristet samhälle medan man vill motverka islams inflytande i det svenska samhället? Precis samma tankegångar har Daniel S. i del 2 av sin serie ”Ett allvarsord till Sverige” på den kristna bloggen Aletheia. Blogginlägget har titeln ”Islamofobi?”, och nog är det en passande titel, särskilt om frågetecknet hade skippats.

Från en kristen utgångspunkt så har islam fel – Jesus var inte bara en profet och vi behöver tro på Hans död och uppståndelse för att bli frälsta. Guds vilja är också att alla ska bli frälsta (1 Tim 2:4) och att kristna ska predika Evangeliet för alla folk (Matt 28:18-20). Det ska dock inte ske med tvång eller genom att vi tar över stater – sådana idéer kom först med den konstantinska kyrkan på 300-talet – istället är kristendomen en gräsrotsrörelse som vittnar med kärlek och respekt (1 Petr 3:15) om att Jesus är världens Frälsare. Det finns ingen motsättning mellan religionsfrihet och att stå för Jesu exklusivitet.

SD och dess systerpartier har dock ett komplicerat förhållande till religionsfrihet – samtidigt som man säger sig stå för det, drar man sig inte för att kraftigt vilja begränsa religionsfriheten för en specifik grupp: muslimer. Jag skrev här på bloggen för fem år sedan om Schweiziska SVP:s önskan att förbjuda minareter på moskéer, och förvånades över hur SD var eniga om detta. Det kryllar med exempel på hur Sverigedemokratiska politiker vill förbjuda moskéer, en riksdagsledamot har kallat islam för ett värre hot än nazismen, en annan riksdagsledamot har stoltserat med att han är islamofob och förstår inte hur någon med kristen uppväxt inte kan vara islamofob.

Read the rest of this entry

Respons på Aletheias ”allvarsord om Sverige”, del 1: Mångkultur

Guds multietniska, mångkulturella folk (Upp 7:9)

Guds multietniska, mångkulturella folk (Upp 7:9)

Aletheia är en av Sveriges största kristna bloggar, och nu efter valet har dess skribenter jobbat aktivt för att övertala kristna om att SD inte är så farliga utan att det kan vara logiskt för en kristen att stödja deras politik. Daniel Forslund har debatterat mot Stefan Swärd om detta i P1, och Andréas Glandberger som jag känner privat och är facebookkompis med har uttryckt detta tydligt på fejjan. Och det blir ställt utom allt rimligt tvivel när de publicerar en serie bloggposter vid namn ”Ett allvarsord om Sverige” i fyra delar, där den tredje delen radar upp massa argument för att kristna ska rösta på SD. Därtill innehåller bloggserien väldigt tveksamma bibeltolkningar och en otroligt fientlig beskrivning av muslimer.

Blogginläggen är inte skrivna av någon av Aletheias skribenter, utan en viss Daniel S. Enligt Glandberger har hans texter spridits via mail, och Aletheia har inte ens bett om lov att publicera texterna på sin vällästa blogg. Även om Glandberger poängterar att syftet är att väcka frågor och att han visst bryr sig om flyktingar, så är publicerandet av dessa radikala texter ändå ett tecken på att de sympatiserar med flera av idéerna Daniel uttrycker. Men de här idéerna hör inte hemma på någon kristen blogg överhuvudtaget i min mening, och jag ska förklara varför i tre blogginlägg.

Bloggseriens första del inleds med orden ”Sverige har i tusen år varit ett kristet land som välsignats med en enastående välfärd.” Att 800 av de åren inte kännetecknats av välfärd direkt och att det inte funnits religionsfrihet under minst 900 av de åren i det ”kristna Sverige”, nämns förstås inte. Daniel verkar ha en konstantinsk världsbild där det är bättre att staten och kyrkan går hand i hand än att folk är fria att antingen vara kristna, muslimer eller ateister. Han berättar att han vaknade för ett år sedan med ett (profetiskt?) varningsord till Sverige: ”Förberedelserna för antikrists maktövertagande sker nu med hast i Sverige genom införandet av ‘det mångkulturella samhället.’”

Den centrala tesen i första blogginlägget är alltså att antikrist tar över Sverige genom att införa det mångkulturella samhället, vilket måste stoppas (varför kristna därmed, enligt blogginlägg nummer tre, ska rösta på SD). Att vi lever i ett mångkulturellt samhälle är det få som förnekar, men frågan är hur i hela världen Daniel kopplar mångkultur till antikrist? Han citerar både bibelord och kyrkofäder om hur antikrist i den sista tiden ska göra falska under och ta över jorden innan Jesus kommer tillbaka och besegrar honom, men misslyckas med att koppla detta till mångkultur eftersom varken Skriften eller kyrkofäderna kopplade ihop antikrist och mångkultur. Inte heller kan han koppla detta till nationalstaten Sverige – om antikrist ska ta över världen så råder där redan mångkultur, och det verkar Daniel S inte argumentera emot eftersom hans intresse är monokultur i Sverige, inte att hela världen ska kännetecknas av en enda kultur. Read the rest of this entry

Att hjälpa i närområdet är ingen anledning till att strypa asylinvandringen

Syriska barn, portade från Europa

Syriska barn, portade från Europa

Varje år dör tusentals flyktingar i Medelhavet eftersom det inte finns lagliga sätt att fly in i Europa. Sedan millennieskiftet har minst 23 000 drunknat, och 700 befarats ha dött bara de senaste två veckorna.

Det är inget annat än ett massmord.

Och det är fruktansvärt i sig, men det finns ännu en viktig aspekt här: de som drunknar i Medelhavet har i regel mörkare hudfärg än de som får stanna tryggt i Europa. Det finns en rasistisk struktur i Europa som värderar européer som mer värda än andra folkslag. Hela Europa har haft hundratals år av rasism som satt stora spår i hur samhället är format, vilka normer och värderingar som råder och hur strukturerna ser ut. Inom EU råder fri rörlighet och öppna gränser, men det är förbjudet för asylsökande människor från Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika att ta sig in i EU. Förbjudet!

Grundproblemet med invandringspolitiken är att vi överhuvudtaget håller på och ska kolla mörkhyade människors ålder och granska om de verkligen blivit tillräckligt förföljda och torterade medan vi släpper in vilka europeer som helst utan betänklingheter. Det faktum att det är olagligt för syriska flyktingar att komma in i Sverige medan vem som helst från Norge eller Lichtenstein kan fara fram och tillbaka utan problem är om något ett tydligt exempel på att det redan råder en strukturell rasism i migrationspolitiken, långt innan de nationalistiska partierna fick inflytande.

Read the rest of this entry

Problemet är inte massinvandring, utan att SD vill tvångsutvisa människor till förföljelse och död och splittra familjer

Utvandrare lämnar Göteborg för att emigrera till USA, 1905

Utvandrare lämnar Göteborg för att emigrera till USA, 1905

Under 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor det konservativa, mörka och statskyrkodominerande Sverige för att leva ett friare liv i USA. Många baptister och andra frikyrkokristna köpte enkelbiljett på Atlantångaren, liksom entreprenörer, minoriteter och rena lyckosökare. Under detta sekel femtondubblades USA:s befolkning, från fem miljoner år 1800 till 75 miljoner år 1900. I praktiken rådde närmast fri invandring från Europa till Nordamerika. Snacka om massinvandring.

USA har blivit, tycka vad man vill, världens rikaste och inflytelserikaste land. Jag stödjer inte allt USA pysslar med men rikast är de onekligen, och med en befolkning som utgörs till 99% av invandringsättlingar är USA ett tydligt exempel på att massinvandring inte är ett hot, det är en möjlighet. Det medför utmaningar, men ju mer befolkningen växer desto mer växer ekonomin, landets betydelse och samhällens möjligheter att utvecklas.

Vad är det då som gör att Ulf Christiansson, den kristna rockikonen, varnar för massinvandring och säger att det är förståeligt att så många röstar på SD även om han inte gjorde det själv? Och varför väver han in islam i det hela och varnar för islamsk extremism? De flesta invandrare är ju inte muslimer (de flesta är europeer)? Jo, för han har svalt SD:s världsbild om att det är muslimsk invandring som är hotet.

Som jag redan har påpekat vänder sig SD inte emot att norrmän eller amerikaner kommer hit, och är således varken invandringskritiska eller främlinsgfientliga. När Erik Almqvist blev avslöjad som rasist och tvingades avgå utvandrade han till Ungern. Nej, det SD har problem med är vissa invandrare, nämligen muslimerna, araberna och romerna. Därför är deras politik inte invandringskritisk eller ens främlingsfientlig, utan rasistisk.  Read the rest of this entry

Minskar vi SD genom att minska invandringen?

Syriska flyktingar, bild från ABC News

Syriska flyktingar, bild från ABC News

Igår var alla besvikna utom Sverigedemokraterna. Med fördubblat väljarstöd är de nu utan konkurrens Sveriges tredje största parti och har en vågmästarroll som ställer till stort besvär för de blockvana partierna. Många frågar sig hur detta kunde ske, och jag har sett flera röster som menar att för att återgå till status quo och minska SD:s storlek så måste vi göra som de vill och minska invandringen. Det talas om att de andra partierna har blundat för problemen med invandringen och att de nu måste lyssna på SD:s väljare och bedriva SD-politik för att minska SD:s inflytande, eller nåt. Men förhåller det sig verkligen på det sättet?

Vi måste komma ihåg att både SD och de rödgröna (och Fi) protesterar mot regeringens bild av att det mesta är frid och fröjd i Sverige och att de har skött välfärden bra. Valresultatet pekar på att en majoritet av väljarna ser ett hot mot välfärden och är kritisk till Alliansens politik. Men de rödgröna och SD har ju två helt olika lösningar: partierna åt vänster talar om att utjämna klassklyftor, höja skatten för de rika för att betala välfärden och stoppa vinstslöseriet i välfärden, medan SD väldigt tydligt utpekar invandrare, framför allt asylinvandrare, som syndabockarna och menar att Sverige tjänar miljarder och åter miljarder om man stoppar invandringen, i synnerhet asylinvandringen.

På kort sikt är det förstås en kostnad att ta emot asylsökande, men på lång sikt blir det förstås en vinst eftersom få människor i Sverige går arbetslösa hela livet. Faktum är att det tar ungefär sju år för en invandrare att få jobb, vilket förstås bör jämföras med en infödd som tar åtminstone femton år på sig – ibland tjugoen, tjugofem eller ännu mer – för att få jobb, medan de får gratis skolgång, gratis sjukvård, och mycket mer. SD bedömar utlandsfödda med helt andra måttstockar än inlandsfödda, och räknar dem som en belastning både om de får bidrag och om de arbetar.

Grundproblemet är förstås att man tar sig rätten att kunna bestämma över människor med ett annat ursprung på ett sätt man aldrig skulle göra mot infödda. Alla människor kostar i början av sin vistelse här – för infödda gäller det när vi är barn – men efterhand om vi lyckas komma in på arbetsmarknaden och betalar skatt så blir vi resurser. Det är så för alla. Och faktum är att människor som inte arbetar inte är ett dugg mindre värda att få vara här för det – alla sjuka, funktionsnedsatta och pensionärer har ett fantastiskt egenvärda helt oberoende av hur mycket cash de genererar. Ett ofta missbrukat bibelord är 2 Tess 3:10: ”den som inte vill arbeta ska inte heller äta”. Många glömmer det viktiga ”vill” och får det att låta som om alla som inte förmår arbeta ska svälta, men Paulus instruktioner till denna egendomsgemenskapspraktiserande församling är att vi ska se till människors intentioner. Read the rest of this entry

Därför är Sverigedemokraterna ett rasistiskt parti

Bild av Max Gustavsson

Bild av Max Gustavsson

Jag minns hur jag för fyra år sen, vid förra valet, upplyste min kära mor om att SD inte är rasister. ”Är de inte?” sa hon förvånat. ”Näpp, för de talar inte om raser eller att göra skillnad på hudfärg, de talar bara om kultur. Om någon anpassar sig efter den svenska kulturen spelar det ingen roll om de är mörkhyade, då får de stanna. Det är fel förstås, men det är inte rasism.”

Så fel jag hade.

Min uppfattning hade jag förstås fått genom att lyssna på Sverigedemokraters egna beskrivning av sin ideologi och genom att kolla på SD:s principprogram. Jag tyckte naturligtvis att det var viktigt att förstå mina meningsmotståndare för att kunna argumentera mot dem, vilket är sant, men jag hade dels missförstått vad rasism innebär, och därtill blint litat på att SD skulle veta vad det innebär. Partiet har betonat att de inte alls är rasistiska nu i slutet av valrörelsen med en film där två personer med utländskt påbrå tillsammans med Jimmie Åkesson säger att rasism är hemskt men Sverigedemokraterna är bra. Men är SD verkligen så antirasistiska?

Faktum är att det finns en oerhört stor uppsjö med rasistiska uttalanden från SD-politiker, alltifrån Riksdagen till kommunal nivå. Bloggen Inte rasist men har listat ett hundratal sådana uttalanden,  men låt mig bara ge några exempel: Riksdagsledamoten Markus Wiechel kallade afrikaner för ”satans jävla aphelveten”, Erik Almqvist kallade Soran Ismail för ”babbe”, rasistslang för babian, och sa att Sverige inte var hans land den där ökända kvällen för fyra år sedan, SD:s toppnamn i Stockholm Christopher Dulny avslöjades så sent som igår för rasistiska och xenofobiska kommentarer på Avpixlat och i tipsmail till Politiskt Inkorrekt, och självaste Jimmie Åkesson argumenterade i Ring P1 för bara några dagar sedan för att etniskt splittrade samhällen är skadliga, och förespråkade således ett etniskt monotomt samhälle.

Read the rest of this entry

Kristna pseudo-pacifistiska islamofober

Det är en härlig, renande prövning att få hänga med dessa internetlösa, Andefyllda Jesushippies. Jag har så många bilder och har skrivit ett helt blogginlägg på mobilen, men jag har bara internet till dator 30 min per dygn och ingen wifi och blablabla… basically, vi får vänta lite med det inlägget. Nu när jag i varje fall tack vare Guds nåd kan dela något med er vill jag passa på och kommentera den debatt som pågått i kommentarsfälten här på bloggen den senaste veckan om islam och våld.

På grund av nyss nämnda internetbrist kan jag inte kommentera i detalj just vad ni kära bloggläsare har skrivit med diverse nyanseringar och så vidare, men rent generellt utan att nämna några namn har jag märkt en tendens bland kristna som stärkts i dessa krig-mot-terrorismen- och Sverigedemokrat-tider, och det är att peka ut islam som en ond religion med hänvisning till dess syn på våld i kontrast till kristendomens och i synnerhet Jesu syn på våld samtidigt som man inte står för Jesu syn på våld.

Att kritisera militanta islamister som Islamiska Staten och Al Qaida är helt befogat, likaså den konstantinska anda som varit inflytelserik inom islam där nya landområden erövrats med våld och där ickemuslimer bestraffas med högre skatter för att de till slut ska konvertera. Som kristen anabaptist står jag för ickevåld och religionsfrihet och tycker därmed att sådana dumheter är mycket dåligt. Det som jag dock också är kritisk till är när kristna vill använda våld och inskränka religionsfriheten, vilket paradoxalt nog gäller kristna inom exempelvis SD som kritiserar islam för att använda våld och inskränka religionsfriheten. Read the rest of this entry

Elof Herrström: Gränslöst rike?

Elof

Elof

Min kompis tillika västra Sveriges coolaste präst Elof har skrivit en riktigt bra essä i Tidsskriften Evangelium om hur kristna ska förhålla sig till gränser. Nedan är lite utdrag:

”De kristna skiljer sig inte från annat folk genom nationalitet, språk eller sedvänjor. De bor ju inte i egna städer eller talar någon underlig dialekt eller har någon egendomlig livsstil. Vad de lär ut är inget påfund genom mänskliga spekulationer eller uppfinningsrikedom, och de propagerar inte för enbart mänskliga läror, som somliga gör. De bor varhelst ödet leder dem i både grekiska och utländska städer. De följer inhemska seder ifråga om kläder, mat och andra levnadsomständigheter.

Men samtidigt demonstrerar de för oss sin fina och i sanning ovanliga form av medborgarskap. De bor i sina egna fosterland men som främlingar. De delar vad de har med andra, men som främlingar måste de uthärda alla slags umbäranden. Varje utländskt land är för dem som ett fosterland och varje fosterland som ett utländskt land.”

ur Diognetosbrevet från ca år 130 e Kr.

Skapelsen är både en gåva och ett ansvar. När människan får i uppdrag att (med orden i Bibel 2000) härska över jorden, är det inte i betydelsen av att ”göra vad vi vill” utan i betydelsen att vårda och förvalta världen. Den skapelseberättelse som började i en trädgård kulminerade i ett torn. Från något som vårdats av människan, till något som konstruerats av människan. Berättelsen om Babels torn (se 1 Mos 11) är en kritik mot imperiebyggande: här är arbetarkraften centrerad, såväl som ekonomin och religiositeten. I Babel talas dessutom samma språk, man är ett imperium och ett folk.

När berättelsen går över till att tala om hur Gud skingrar människosläktet och sprider ut det över hela världen är det inte ett mytologiskt sätt att förklara hur det kom sig att människan började tala massa olika språk, det är ett teologiskt statement mot en mänsklighet som tror att allt är möjligt. I hebreiskan finns en ordlek med i fråga om Babels torn. I 1 Mos. 11:9 läser vi att platsen kallas Babel, som på akadiska betyder ”gudarnas port”; sedan står det att Gud förvirrade dem – på hebreiska är ordet för förvirring ”balal”. ”Människorna tror att de kan bygga en port till gudarna, men de är egentligen förvirrade”, verkar texten vilja säga.

Read the rest of this entry

Vad är det för fel med att bränna flaggan?

De Geers konstverk

De Geers konstverk

I Apostlagärningarna står det om hur evangeliet hade stor framgång när Paulus kom till Efesus. Många blev helade och befriade från onda andar bara genom att röra klädesplagg som hade kommit i kontakt med aposteln (Apg 19:12), och stora skaror vände om från kulten av gudinnan Artemis och allehanda ockultism till att tro på Jesus istället. Och detta demonstrerade det på ett, med våra ögon, ganska provokativt sätt: ”Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer.” (19:19)

Idag förknippas bokbål med censur och auktoritärt styre, framför allt för att det har använts som medel för censur och auktoritärt styre. Att bränna saker som är heliga för människor kan också vara en stor provokation, som när pastorn Terry Jones brände ett hundratal exemplar av Koranen. Samtidigt bör man göra en skillnad på stater och individer, på människor som har personliga erfarenheter av en religion eller ideologi jämfört med de som från ett utifrånperspektiv vill markera sin kritik. De nykristna i Efesus hade själva bedrivit trolldom, och då de tyckte att det var skit jämfört med Jesus så valde de själva att bränna sina egna böcker. De utgjorde ingen förtryckande, censurerande regim utan privatpersoner som var trötta på ockultism.

Vidare tror jag att själva brännandet är betingat hos många att vara dåligt just på grund av att det är förknippat med nazister och islamofobiska pastorer. Om konvertiterna i Efesus hade slängt sina ockulta böcker i Medelhavet istället hade det med våra ögon nog inte vara lika kontroversiellt som bokbålet, trots att det i princip är exakt samma handling med olika tillvägagångssätt. Att bränna en flagga är egentligen samma sak som att kasta den i soptunnan, men något gör att vi ryggar tillbaka på just flaggbränning.

Read the rest of this entry

Tvångsutvisningar, främlingsfientlighet och fri invandring

Från tisdagens #blockad

Från tisdagens #blockad

I tisdags kväll uppstod ett bisarrt scenario i Göteborgs utkanter – ett 60-tal poliser med batonger och hundar var tillkallade för att utvisa ca 10 personer till Afghanistan. Jag menar, om det varit Frankrikes president som skulle flyga nånstans hade det varit förståeligt med så stor poliseskort, men här handlade det inte om att vara livvakt åt de som skulle transporteras utan ”skydda” dem från de aktivister som ville att de skulle stanna. För de ville afghanerna också – en av dem försökte ta självmord med en överdos kort innan utvisningen, livrädd för vad som skulle hända honom i Asiens fattigaste och farligaste land. Han var förstås inte särskilt återhämtad efter självmordsförsöket, men utvisades ändå.

Som jag skrev häromdagen tror jag alla förstår att tvångsutvisningar är omoraliskt – det är därför vi inte tvångsutvisar svenskar nånstans. Om skåningar flyttar till Stockholm måste de inte uppge något särskilt skäl, de bara flyttar. Men afghaner, somalier och irakier tvångsutvisar vi i stora lass. Varför?

Det har förstås med reglerad invandring att göra, skulle de flesta svara, men är det så enkelt? Om vi tvångsutvisar för att behålla vår befolkningsnivå låg (och den är vansinnigt låg, vi är ett av Europas mest glesbefolkade länder) varför tvångsutvisar vi inte fransmän och danskar? Varför har vi fri rörlighet inom EU medan det är olagligt att söka visum till ett EU-land med syfte att därefter söka asyl? Varför är 99% av dem som sitter på Migrationsverkets förvar mörkhyade?

Read the rest of this entry

Normaliseringen av rasismen i Norge

Jens Stoltenberg. Foto: Kjetil Ree

Jens Stoltenberg. Foto: Kjetil Ree

”När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv.” – 3 Mos 19:33-34

Det läskigaste är inte att rasister numera sitter i Norges regering. Det läskigaste är att stora delar av det norska folket står bakom det. I senaste programmet av Skavlan började komikern Özz Nûjen kritisera Fremskrittspartiet och kalla dem rasister, och direkt blev programledaren Fredrik Skavlan rejält orolig.

Han påpekade att FrP inte var där och kunde försvara sig och i brist på annat bad han oppositionsledaren Jens Stoltenberg som också råkade sitta där försvara FrP. Ja, försvara. För det Skavlan bad Stoltenberg kommentera var omvärldens missuppfattningar om att Norges regering är rasistisk. I själva frågeställningen visade alltså Skavlan att han inte tycker att FrP är rasister.

Det tyckte inte Stoltenberg heller. Han tydliggjorde att han är kritisk till FrP:s syn på invandring men att det är överdrivet att kalla dem rasister. Varav Nûjen kontrade med att de ju vill förbjuda romer att komma till Norge. Det är 100 % rasism. Inte ens Sverigedemokraterna har uttryckt något sådant.

Som svensk media uppmärksammade klippte dock NRK bort denna respons från Nûjen i sin version av Skavlan, och lät således debatten avslutas med Stoltenbergs inlägg. Detta förklarar de med att det ”inte kom fram några argument” och att ingen fanns där att försvara sig. Men ett nytt argument var ju precis det Nûjen gav, och ett starkt sådant, för att stödja påståendet att FrP är rasistiska.

Därtill så försvarade Stoltenberg som sagt motsatsen, och jag tror knappast NRK har en policy som säger att varje gång regeringen kritiseras måste regeringen svara nästa sekund. Regimkritik måste få uttryckas, och så kan regeringen svara på den efteråt. Och som Nûjen sa: ”Fremskrittpartiet säger massa saker om såna som mig när vi inte finns där att försvara oss.”

Read the rest of this entry

Låt bara troende rösta i Svenska Kyrkan

image

Bild från svenskakyrkan.se

För några dagar sen publicerades en väldigt intressant debattartikel av statsvetaren Andreas Johansson där han argumenterade för att SD:s makt i kyrkovalet är ett medialt påhitt. ”När SD för första gången ställde upp i kyrkovalet 2001 fick man 0,8 procent, att jämföra med 1,9 procent i 2002 års riksdagsval. 2005 ökade man i kyrkovalet till blygsamma 1,7 procent, medan man i riksdagsvalet 2006 fick 2,9 procent. 2009-10 var motsvarande siffror 2,9 respektive 5,7 procent.” SD lyckas alltså alltid sämre i kyrkovalen än i Riksdagsvalen. Detta kan enligt Johansson bero på att många av SD:s väljare är väldigt religionskritiska och att partiet överlag har svårt att mobilisera till detta val, precis som till Europaparlamentet.

Med denna bakgrund får SD oproportionerligt stort utrymme i media – det är en av de nomineringsgrupper som nämns mest – och massa andra nomineringsgrupper går till val på att de är emot SD. Socialdemokraterna är det tydligaste exemplet – de bygger hela sin kampanj på att mobilisera soffliggare i kampen mot rasister och homofober – och många andra argumenterar på samma sätt att du måste gå och rösta för att minska SD:s inflytande, Gustaf Fridolin till exempel.

När man gör på det sättet anpassar man förstås kyrkopolitiken efter icketroende, man tonar ner religionen och betonar diakoni och bistånd. Det är därför Fridolin bara talar om de diakonala aspekterna när han argumenterar för att kyrkan är bra och det är därför de flesta nomineringsgrupper knappt nämner Gud och Jesus. Och nu ska jag säga nåt kontroversiellt: detta tycker jag är ett större problem än SD.

Read the rest of this entry

Riksdagsledamot för KD använder SD-retorik

image

Roland Utbult

Igår blev jag förvånad och upprörd när jag såg detta blogginlägg av den kristdemokratiske riksdagsledamoten Roland Utbult. Han skriver om hur han tillsammans med riksdagsledamöter från andra partier tillfrågades om huruvida ramadan är en svensk tradition. Även om moderaten tvekade var Utbult den enda som sa klart nej, de andra sa ja (SD verkar inte ha blivit tillfrågade). Anledningen till detta är enligt Utbult ”politisk korrekthet”:

Det man frågar sig är varför de ja-sägande politikerna svarade som de gjorde? Jag tror att de gjorde det av rädsla för att stöta sig med de muslimska väljarna. Att den breda allmänheten har en annan uppfattning stör dem inte eftersom de tror att de på det här sättet framstår som progressiva, om inte annat så i medias ögon.

Det kallas att svara ”politiskt korrekt”, förkortat PK.

Problemet är att PK hindrar oss från att få en ärlig och öppen debatt om olika frågor. PK håller borta människor från att diskutera viktiga frågor samtidigt som samhället förändras. PK sätter munkavle på personer med sunda och bra åsikter.

Read the rest of this entry

Tre botemedel mot främlingsfientlighet

Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv (3 Mos 19:33-34)

Okej, du är upprörd över SD:s framgångar, du vill ta fajten för medmänsklighet och mångkultur – hur gör du? Att bara skrika ”alla människor är lika mycket värda!” eller ”Sverige tjänar på invandring!” i eldiga debatter må vara bra, men förmodligen inte tillräckligt. Främlingsfientligheten bottnar i djupare saker som kräver en omfattande attitydförändring i samhället på en rad punkter. Låt mig ge tre exempel på saker vi behöver för att motarbeta xenofobi.

1. Humanitär passion

Asylfrågor är humanitära frågor, det handlar om att lindra nöd och rädda liv, att skydda människor från krig, förföljelse och förtryck. Så fort integrationsproblem (utanförskap, bostadsbrist, arbetslöshet etc.) ses som värre än flyktingskapets orsaker (krig, förföljelse och förtryck), med konsekvensen att vi försöker lösa integrationsproblemen inte genom att motverka diskriminering och utanförskap utan genom att tvinga ut människor tillbaka till krig och förföljelse, då har vi allvarliga problem. Om vi skapar ett passionerat engagemang för humanitära frågor i samhället där vi ger bistånd och livräddande insatser högsta prioritet, kommer vi inse hur absurt det är att tvångsutvisa människor till livsfarliga situationer. Främlingsfientlighet kan inte överleva i ett samhälle som ivrigt engagerar sig för att hjälpa människor i nöd.

Read the rest of this entry

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 063 andra följare