Att ge sitt liv till Jesus och kyrkan

Glada Jesusmissionärer

Glada Jesusmissionärer

Nu är jag och Frida hemma på svensk mark igen! Som ni har märkt är vi både djupt tagna och sjukt inspirerade av Jesus Army, och både hon och jag är övertygade om att vi behöver en Jesuskyrka i Sverige som praktiserar egendomsgemenskap och förenar karismatik, evangelisation och aktivism. Och är det något jag upplever att Gud har talat till mig om under dessa två veckor så är det att för detta krävs dels långsiktighet, dels överlåtelse.

Som jag poängterat flera gånger tidigare är brittiska Jesus Armys kommuniteter (tillsammans med amerikanska Jesus People i Chicago) rätt unika i och med att de fortfarande finns kvar. Mängder av kommuniteter startades under 70-talets Jesusrörelse – bara i USA bodde ca 100 000 kristna i kommunitet, och i Sverige fanns flera s.k. Jesushus – men många stängdes ner efter mindre än ett decennium. Vad var det som gjorde att Jesus Army lyckats ha kvar sina?

För det första bildade sin egen kyrka. När Jesusfolket här i Sverige gick in i de etablerade samfunden var förhoppningen att de skulle kunna påverka dem i biblisk riktning – vilket de också gjorde till viss del – men de blev även påverkade av dem, och en sak som rök snabbt var den apostoliska egendomsgemenskapen. De etablerade församlingarnas materialism och individualism är så ingrott att det kvävde delar av Jesusfolkets radikalitet. I Jesus Army däremot är kommuniteterna kärnan i hur kyrkan är uppbyggd, och ingen biskop eller samfundsledning har kunnat hindra Andens verk.
Read the rest of this entry

Ska kristna vara kommunister?

När man diskuterar kristen egendomsgemenskap kommer termen kommunism oundvikligen ploppa upp förr eller senare. Jesus Army, som har praktiserat egendomsgemenskap i över 40 år, har många gånger om blivit kallade för kommunister av utomstående. Själva använder de dock termen väldigt sällan, vilket inte är så konstigt. För det första är ”kommunism” till stora delar ett pejorativ här i västvärlden, det vill säga en nedsättande förolämpning. För det andra finns det mängder med olika definitioner och föreställningar om vad kommunism handlar om. Här kommer ett axplock:

  1. Att människor äger produktionsmedel gemensamt.
  2. Att människor äger egendomar gemensamt.
  3. Att människor äger egendomar gemensamt på grund av tvång.
  4. Att staten äger produktionsmedel.
  5. Att staten praktiserar planekonomi.
  6. Att staten är en hårdhänt diktatur som praktiserar planekonomi och dödar massa människor.
  7. Att arbetarna gör revolution för att en tid genom proletariatets diktatur avskaffa klassamhället och göra produktionsmedlen gemensamt ägda för att sedan avskaffa staten och leva i en kommunistisk utopi utan klassklyftor och förtryck.

Nå, det alla kristna praktiserade i den apostoliska, ursprungliga församlingen i Jerusalem var i princip definition 2: ”Skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ, och ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan de hade allt gemensamt… Ingen av dem led någon nöd. Alla som hade jord eller hus sålde vad de ägde och bar fram vad de hade fått för den sålda egendomen och lade ner betalningen för apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter vad han behövde.” (Apg 4:32, 34-35). Och det inte alla känner till är att snubben som myntade termen kommunism, Étienne Cabet, var kristen och inspirerades till väldigt stor del av den nytestamentliga egendomsgemenskapen, något han skrev om i sin bok Le vrai christianisme suivant Jésus Christ, Den äkta kristendomen enligt Jesus Kristus.

Read the rest of this entry

Egendomsgemenskap i praktiken

Spontan lovsång i New Creation Hall, Jesus Armys äldsta kommunitet

Spontan lovsång i New Creation Hall, Jesus Armys äldsta kommunitet

Det är så otroligt roligt att se hur egendomsgemenskap fungerar i praktiken här i Jesus Army, till den grad att jag faktiskt kände mig engagerad inför kyrkans årsmöte där kommuniteternas ekonomi gicks igenom. Mike, som har ekonomiskt ansvar i såväl kommuniteterna som i hela kyrkan och dess företag, har gett mig och Frida en detaljerad redogörelse för hur det går till när man går med i en kommunitet, vad det innebär att vara med och vad som händer när man lämnar.

Det första steget mot att bli kommunitetsmedlem är förstås att gå med i kyrkan, haka på en av de 40 olika kommunitetshusen och vara med på deras aktiviteter, bygga relationer och vänskapsband och söka Guds närvaro. Om du efter en viss prövotid fortfarande vill vara med hoppar du in i kommuniteten och får del i den gemensamma kassan, ”the common purse”, samtidigt som du ger din eventuella inkomst till denna kassa. Ditt eget kapital måste du dock behålla minst ett år, ibland upp till tre, innan du kan ge allt till kommuniteten och på så sätt helt och hållet faktiskt sälja allt du äger (Matt 19:21, Apg 4:34).

Hallen i Holy Treasure, Jesus Armys kommunitet i Kettering där jag och Frida bor

Hallen i Holy Treasure, Jesus Armys kommunitet i Kettering där jag och Frida bor

I kommuniteten får du mat, kläder, tillgång till bil och annat du kan tänkas behöva. Du får också lite fickpengar, omkring tio pund i månaden. En eller två i kommuniteten är ekonomiansvariga, och alla inkomster och utgifter redovisas öppet. Det fungerar ungefär som en ideell förening.

Allt överskott från kommuniteterna går till en nationell Community Trust som sköter saker som renovering av fastigheter, inköp av möbler och bilar, med mera. På så sätt försöker man se till att det råder ekonomisk jämlikhet inte bara inom kommuniteterna utan också mellan dem. Pengarna som denna fond får in från kommuniteterna är ungefär två miljoner pund per år.

Read the rest of this entry

Kristna pseudo-pacifistiska islamofober

Det är en härlig, renande prövning att få hänga med dessa internetlösa, Andefyllda Jesushippies. Jag har så många bilder och har skrivit ett helt blogginlägg på mobilen, men jag har bara internet till dator 30 min per dygn och ingen wifi och blablabla… basically, vi får vänta lite med det inlägget. Nu när jag i varje fall tack vare Guds nåd kan dela något med er vill jag passa på och kommentera den debatt som pågått i kommentarsfälten här på bloggen den senaste veckan om islam och våld.

På grund av nyss nämnda internetbrist kan jag inte kommentera i detalj just vad ni kära bloggläsare har skrivit med diverse nyanseringar och så vidare, men rent generellt utan att nämna några namn har jag märkt en tendens bland kristna som stärkts i dessa krig-mot-terrorismen- och Sverigedemokrat-tider, och det är att peka ut islam som en ond religion med hänvisning till dess syn på våld i kontrast till kristendomens och i synnerhet Jesu syn på våld samtidigt som man inte står för Jesu syn på våld.

Att kritisera militanta islamister som Islamiska Staten och Al Qaida är helt befogat, likaså den konstantinska anda som varit inflytelserik inom islam där nya landområden erövrats med våld och där ickemuslimer bestraffas med högre skatter för att de till slut ska konvertera. Som kristen anabaptist står jag för ickevåld och religionsfrihet och tycker därmed att sådana dumheter är mycket dåligt. Det som jag dock också är kritisk till är när kristna vill använda våld och inskränka religionsfriheten, vilket paradoxalt nog gäller kristna inom exempelvis SD som kritiserar islam för att använda våld och inskränka religionsfriheten. Read the rest of this entry

Egendomsgemenskap, evangelisation och enkelhet: Jesus Army i England

Frida och Micael på äventyr

Frida och Micael på äventyr

Holy Treasure-kommuniteten

Holy Treasure-kommuniteten

Jag och min kära vän Frida Lindberg njuter av en två veckors sabbatsvila i Kettering, centrala England, där vi besöker den fantastiska kyrkan Jesus Army. Vi får bo i ett av deras kommunitetshus, Holy Treasure, tillsammans med tre bröder och tre systrar som bestämt sig för att leva som apostlarna med allting gemensamt. Det är som ett litet frikyrkligt kloster, med gemensamt konto, gemensamma måltider och gemensam bön, men istället för helgondyrkan och sakramentsteologi så är det desto mer gitarrlovsång och evangelisation, och jag och Frida stormtrivs.

Vi anlände till Kettering i förrgår och fick ett varmt välkomnande av Huw Lewis, som både leder församlingen i Kettering och är en av fem nationella apostoliska ledare, och de andra i kommuniteten. Jesus Army är en husförsamlingsrörelse där de olika kommuniteterna intar centrala roller. Varje stad har varsin församling, ”congregations”, som består av en eller flera ”church households” som ofta inkluderar varsin kommunitet, och de är i sin tur uppdelade i två-tre cellgrupper. I Kettering är det alltså sex som bor i kommuniteten, därtill är ett tjugotal till överlåtna medlemmar, och därutöver har du folk som dyker upp på mötena och sympatisrerar med kyrkans idéer.

De som är med i kommuniteterna har sålt sina bostäder och allt vad de äger och gett pengarna till kyrkan. Därefter behöver de aldrig se en räkning mer – kommuniteten funkar som en förening där en eller två har koll på ekonomin och sköter den på ett transparent sätt. Det går att få fickpengar om man behöver, men annars får man mat, kläder och det mesta man behöver.

Trevliga Jesus-hippies

Trevliga Jesus-hippies

Read the rest of this entry

Krisen i Irak: Ett humanitärt uppvaknande bland kristna

Manifestation för Iraks förföljda kristna i Örebro. Foto: Dagen

Manifestation för Iraks förföljda kristna i Örebro. Foto: Dagen

Få har missat att Irak är kaos just nu, terrororganisationen Islamiska Staten förföljer och dödar kristna och andra minoriteter, vilket har skapat en enorm flyktingvåg, en akut humanitär kris och risk för folkmord. Väldigt många kristna har engagerat sig för sina irakiska syskon med manifestationer, kampanjer på sociala medier och debattartiklar. Svenska kyrkan har startat en humanitär insamling till Irak, likaså Open Doors

Jag har i flera års tid engagerat mig för humanitära insatser, men tyvärr upptäckt att mina blogginlägg om detta väckt väldigt lågt intresse. På senaste tiden har jag mest använt min engelska blogg för att uppmärksamma humanitära kriser, då det gått bättre där (där har jag också skrivit flera inlägg om krisen i Irak). Men det gläder mig att se hur många kristna nu på allvar engagerar sig för att motverka denna humanitära katastrof. Jag är tacksam över att generellt så är kristna väldigt engagerade för att hjälpa sin nästa, men det är inte alltid vi ser en så aktiv folkrörelse som det som äger rum nu.

DN rapporterar att det är ovanligt många humanitära kriser som pågår samtidigt idag, vilket sätter stor press på FN och humanitära organisationer. Förutom Irak har vi Syrien, Gaza, Sydsudan, Centralafrikanska Republiken, Somalia och Tchad. FN är ständigt underfinansierade, och både regeringar och privatpersoner måste ta sitt ansvar för att ge så mycket vi bara kan så att vi kan lindra nöd och rädda liv.

Read the rest of this entry

Tecken, under och mirakler – föreläsning på Credo Uppsala

I slutet av maj hade jag äran att få hålla en liten föreläsning på studentföreningen Credo här i stan om tecken, under och mirakler. Hela föreläsningen går att se i klippet ovan och presentationen finns tillgänglig här.

I de allra flesta kulturer genom världshistorien har en övernaturlig världsbild där mirakler, andeväsen och bön anses självklart, varit dominerande. De flesta människor världen över tror fortfarande på detta idag, men i Västvärlden har denna världsbild utmanats av den naturalistiska världsbilden som säger att mirakler är omöjliga. Naturalismen fick sitt genombrott under upplysningstiden på 1700-talet, och det inte många vet är att dess tidiga pionjärer inte var ateister utan panteister och deister.

Panteister, som exempelvis filosofen Voltaire, menade att Gud är allt, inklusive naturen, och därför kan Han inte bryta mot naturlagarna för då bryter Han mot sig själv. Deister, som exempelvis USA:s grundare Thomas Jefferson, menade att Gud dragit sig tillbaka från världen efter Han skapat den och därmed sker inte mirakler av den anledningen. Den ateistiska naturalismen fick sitt genombrott först på 1800-talet med David Hume. Niels Christian Hvidt har skrivit bra om detta i sin bok Mirakler.

Det är ingen hemlighet att det finns en uppsjö av händelser, tillfrisknanden och fenomen som vi inte kan förklara. Mängder med människor inte bara tror att mirakler teoretiskt kan ske utan menar sig ha upplevt dem själva. När jag var i Sydafrika mötte jag många som sa att de sett döda uppstå, blinda få sin syn tillbaka, sett änglar, fått språk övernaturligt, med mera. Naturalisten utgår från att detta inte kan stämma och har olika sätt att bortförklara det: Read the rest of this entry

Israel är inte felfria: min debattartikel till Världen idag

För några veckor sedan skickade jag in denna text till Världen idag, en kristen tidning som är väldigt tydligt proisraelisk. Även om de fem senaste debattartiklarna är skrivna av fyra kristdemokrater samt Israels ambassadör hade jag hoppats att de skulle våga ta in ett mer anabaptistiskt perspektiv (de har faktiskt tagit in en debattartikel av mig på samma tema för ett år sedan), men jag har inte hört något från dem så jag publicerar debattartikeln här istället. Sen om den dyker upp i framtiden vore det ju bara toppen.

Israel är inte felfria

Om en terrorist eller någon milis i Afrika hade bombat en skola så att 150 skadats och 16 dött, varav ett spädbarn, så är jag säker på att alla kristna unisont skulle ta avstånd från handlingen. Men nu när det är Israel som utfört dådet så tvingar många kristna sig själva att ivrigt försvara attackens nödvändighet, anklaga media för partiskhet och komma med standardursäkter som ”Israel har rätt att försvara sig” och ”Hamas använder civila som mänskliga sköldar”, ursäkter som dock funkar väldigt dåligt när det rör sig om en FN-skola som förstås inte hade något med Hamas att göra.

Jag har samtalat med många kristna den senaste tiden som är kritiska till det ensidiga Israelhyllandet och bagatelliserandet av palestinska liv som råder inom delar av frikyrkligheten. Vi läser i Bibeln om en Messias som vägrade delta i kampen för en självständig judisk stat fri från Romarriket, som sa att vi ska älska våra fiender, som aldrig sa i sina tal om tidens slut att judarna måste återta hela Kanaans land men däremot sa att vi ska vara barmhärtiga samariter som mättar de hungriga, klär de nakna och botar de sjuka.

Sen möts vi av en frikyrklighet som vill att vi ska ivrigt stödja Operation Protective Edge, sprida IDF:s inte särskilt opartiska beskrivningar av konflikten på Facebook samt skylla hela kriget och alla dödade civila på Hamas, annars är vi antisemiter som förbannar Israel.

Read the rest of this entry

#Frizon14: Tillbedjan, aktivism och helig kaostopi

Nu ligger jag utslagen och förkyld i en skön soffa och lyssnar på lovsång från bönetältet. Årets Frizonfestival är över och jag är så tacksam till Gud för allt som har hänt. Att sammanfatta mina erfarenheter känns väldigt svårt men jag ska göra mitt bästa.

image

Mina fina resekamrater

Nyss nämnda bönetält är festivalens karismatiska, tillbedjande hjärta, och det var med ett gäng underbara bönefunktionärer jag åkte hit samtidigt som vi skjutsade Pannkakskyrkans husvagn. Bönefunktionärerna gick omkring och bad och profeterade hela festivalen, och när jag pratade med dem vittnade många om helanden som hade skett. Själv var jag dock funktionär i Laboratältet, en sammanslagning av Världens tält, som uppmärksammat globala frågor, och Virustältet, som uppmärksammat aktivism och anarkism. Sammanslagningen kändes klockren och tältet var ett naturligt komplement till bönetältet (labora betyder arbeta på latin, och i klosterrörelsen är ju mottot ora et labora, be och arbeta). Vi hängde upp både ett arabiskt N för att uppmärksamma förföljelsen av kristna i Irak och en kristen anarkistisk flagga om att Himlen är vårt hemland utanpå Laboras väggar.

image

Labora

Inne i tältet sålde vi Fairtrade-fika och gav bort gratis thé och vi arrangerade coola seminarier såsom Aktivism i Andens kraft, Jämställdhet i Guds Rike, Mod att hjälpa tiggare, Verktyg och nätverk för flyktingaktivism, Mod i ett krig i Centralafrikanska Republiken, med mera. Och på kvällarna körde vi party med reggae, Balkan beat eller palestinsk hip hop.

image

Laboras crew

Read the rest of this entry

Karismatisk aktivism genom kyrkohistorien

Idag har jag anlänt till fantastiska Frizon där jag är funktionär i det nystartade fantastiska Laboratältet. Imorgon kommer jag och fantastiska Frida Lindberg hålla ett seminarium på temat Aktivism i Andens kraft. Jag kommer tala om hur tecken och under har förenats genom kyrkohistorien, och nedan är mina anteckningar. Observera dock att på grund av tidsbrist och lathet har jag inte varit kreativ nog att skriva eget material, så mycket av det nedan är kopierat från tidigare blogginlägg, Wikipedia eller andra bloggar.

Fornkyrkan

Goe gamle Justinus

Goe gamle Justinus

Jag har många gånger här på bloggen skrivit om hur både pacifism och egendomsgemenskap var utbrett i den tidiga kyrkan. Samma sak gäller Andens gåvor. Här är tre citat från tre inflytelserika kyrkofäder som illustrerar hur tankegångarna gick hos apostlarnas arvtagare:

Justinus Martyren (100-160) skrev i sin Första apologi:

”Många av vårt folk, oss kristna, har helat och fortsätter än idag hela i varje del av världen, och även I vår stad (Rom) blir flera som är besatta av onda andar helade. […] Profetiska gåvor finns också hos oss även idag. Du må se hos oss både kvinnor och män som har gåvor från Guds Ande.”

”Vi som värdesatte rikedomens och ägodelarnas vinst, lägger nu vad vi har i en gemensam hög, och delar ut till alla som lider nöd.”

”Vi som tidigare mördade varandra låter inte bara bli att kriga mot våra fiender utan dör också med glädje när vi bekänner Kristus för att inte ljuga eller vilseleda våra domare.”

Irenaeus av Lyon skrev i Adversus Haereses:

”Några har sannerligen och säkerligen kastat ut demoner, så att människor om och om igen blir renade från onda andar, tror och tas emot i kyrkan. Andra har fått kunskap om saker som ska ske, genom syner och profetiska meddelanden; andra botar de sjuka genom handpåläggning och ger dem hälsan tillbaka. Och, som sagt, har även döda blivit uppväckta, och fortsätter leva med oss i många år.”

”Istället för tionde, som Lagen beordrade, sade Herren att vi ska dela allt vi har med de fattiga.”

”Men det som predikades av apostlarna, som tågade från Jerusalem, över hela jorden förändrade så mycket att dessa [nationer] smidde svärden och krigslansarna till plogbillar och till vingårdsknivar för att skörda säden, det vill säga, till redskap som används till fredliga syften, och att de nu vägrar att strida, utan när de blir slagna vänder de andra kinden till.”

Och Tertullianus skrev i sina verk Ad Scapulam, Apologicum och De Corona Militis:

”Hur manga män av rang, för att inte tala om vanligt folk, har blivit befriade från demoner och botade från sjukdomar!”

”Vi som är ett hjärta och en själ tvekar självklart inte att leva i egendomsgemenskap. Vi har allt gemensamt – utom våra hustrur.”

”Det gudomliga baneret och det mänskliga baneret går inte ihop, inte heller Kristi fana och djävulens fana. Endast utan svärd kan den kristne föra krig: ty Herren har avskaffat svärdet.”

Read the rest of this entry

Den hemlöse bebisen på Uppsalas gator

Crina och Denis

Crina och Denis

Denis är Uppsalas yngste hemlösa invånare, han är fem månader gammal. Jag har tidigare skrivit om hur jag och några vänner har startat en förening, Stefanushjälpen, för att hjälpa Denis och hans föräldrar Mures och Crina att återvända till Rumänien. Det var lättare sagt än gjort, våra ursprungliga planer på att bygga ett hus var lite för dyrt, men nu kollar vi på möjligheterna för dem att hyra en lägenhet eller ett rum i Bacau-området.

Men just nu har de ingenstans att bo. De sover utomhus här i Uppsala. Jag ringde Uppsala Kommun och frågade om det verkligen ska vara så att en fem månader gammal baby ska sova utomhus, och de sa att det enda kommunen kan göra är att eventuellt betala en hemresa för dem till Rumänien (där de som sagt inte heller har någon bostad än). Annars hänvisade de till Stadsmissionen som kan ge dem mat och kläder, ”vi kan inte hjälpa dem för de är ju varken medborgare eller papperslösa”. Jag ringde Stadsmissionen och de sa att de har inga resurser för att erbjuda akutboenden. Så ja, en baby tvingas vara hemlös i Sverige 2014.

Uppsala Nya Tidning har uppmärksammat den här familjens situation, och många har blivit upprörda. Men inget har hänt. Kommunen tar inget ansvar. När jag hör om vad myndigheterna gör i andra kommuner är det sällan de gör något för att verkligen hjälpa hemlösa EU-migranter, i Stockholm är de flesta förföljda av Kronofogden som vräker deras läger och konfiskerar deras egendom, och jag pratade senast idag med en kvinna från Göteborgs räddningsmission som berättade hur privatpersoner tagit in massa hemlösa EU-migranter, men när Socialstyrelsen fick reda på det blev de vräkta. De myndigheter som vi tror ska hjälpa hemlösa gör istället folk hemlösa. De som på allvar hjälper är framför allt kyrkorna, frivilligorganisationerna och privatpersoner. ”Välfärden” är för de som redan har.

Read the rest of this entry

Älska terroristerna!

Shane Claiborne skriver i sin fantastiska bok Den oemotståndliga revolutionen om hur han talade i en kyrka om vikten av förlåtelse och hur det kristna budskapet handlar om att vi ska visa människor nåd och kärlek precis som Gud har visat oss detta. Föreläsningen avslutades med ett bildspel till tonerna av Amazing Grace, och den avslutande bilden föreställde Timothy McVeigh, killen som dödade 168 civila i Oklahoma i protest mot att den amerikanska federala regeringen dödade civila. Efter föreläsningen blev Claiborne tillrättavisad för att ha visat bilden på Timothy. Nåden räckte tydligen inte till för honom.

Claiborne, som är pacifist, stod naturligtvis inte bakom Timothys handlingar, utan hans poäng var att alla omfattas av Guds nåd. Rövaren på korset var också en terrorist. Paulus dödade civila kristna. Men båda blev frälsta, de var inte bortom räddning. Vi ska inte belöna ont med gott utan besegra det onda med det goda (Rom 12:21). Vi ska älska, be för och välsigna terroristerna (Luk 6:27-28).

Detta är dock inte det världen predikar. Sedan den tragiska attacken på World Trade Center 2001 har kriget mot terrorismen blivit en av västvärldens högsta prioriteter, och terrorister beskrivs ofta av västerländska regeringar som onda, morallösa monster så att regeringarnas militära operationer mot dem kan vinna stöd hos medborgarna. Begreppet används ytterst sällan om stater, vilket gör att USA kan döda 200 000 civila med atombomber i Japan och 126 000 civila i Irak utan att bli betraktad som en terroristorganisation.

Read the rest of this entry

Varför Israel inte har evig, gudomlig rätt till Gaza och Västbanken

Vad Bibeln egentligen säger

Vad Bibeln egentligen säger

Gazakriget fortgår, människor dör som flugor och tre fjärdedelar av dem har två saker gemensamt: de är civila och de är palestinier. Här i Sverige pågår parallellt med detta ett informationskrig och en intensiv debatt om huruvida vems skulden för alla civila dödsoffer. Nu under eftermiddagen har Livets Ord haft Israelmöte med Israels ambassdör, vilket jag har kommenterat på Twitter, i Dagen har Diakonia kritiserats två dagar i rad för att inte ta avstånd från Hamas trots att de gjort det flera gånger om. Det finns så mycket att säga om detta men jag tänkte prata istället om elefanten i rummet, teologin som väldigt många kristna Israelvänner står för men inte så gärna pratar om under denna konflikt:

Läran att staten Israel måste ta över Gaza och Västbanken för att Jesus ska komma tillbaka.

Den här läran, som ofta kallas kristen sionism, har förespråkats på många kristna bloggar, i kyrkor och i kristna proisraeliska organisationer. Kristna som tror på den här läran motsätter sig ofta en tvåstatslösning och delningen av Jerusalem medan man inte är särskilt kritisk till bosättningspolitiken. Orsaken är att man tror att Israel måste ta över Gaza och Västbanken som ett led i ett profetiskt och eskatologiskt skeende.

Denna teologi är inte bara farlig, men den är obiblisk. I ett bibelstudium som jag kallar för Kanaan eller Israel? går jag igenom vad Bibeln säger om Israels land och hur löftet om landet som gavs till det judiska folket i Gamla Testamentet påverkas av Messias ankomst. Bibelstudiet består av tre youtubeklipp på en halvtimme vardera: den första delen är en introduktion och sedan ett bibelstudium om landet från Gamla Testamentet, den andra delen går igenom vad Nya Testamentet säger om Guds förbundsfolk och landets roll, och den tredje delen diskuterar olika ”proof texts” som kristna sionister använder för att belägga sin tes.

Många frikyrkokristna har fått sionismen serverad i sina kyrkor och accepterat den som biblisk och sann, trots att den går emot vad Bibeln säger och trots att idén om att judarna måste återvända till hela Kanaans land innan Jesu återkomst inte dök upp förrän på 1600-talet, och inte fick spridning förrän på tidigt 1900-tal med Scofields poplära studiebibel. Dock börjar fler och fler ifrågasätta sionismen och det oreserverade Israelstöd som blundar för palestiniers lidande, som tyvärr alltför ofta stuckit fram i den karismatiska frikyrkomiljön. Jag hoppas mitt bibelstudium ska vägleda kristna in i sanningen så att vi söker fred och rättvisa i det Heliga Landet istället för att blunda för konsekvenserna av ockupationen och bosättningspolitiken för att istället ivrigt sprida den israeliska arméns propaganda.

Varför vill kristna inte lyssna på vad människorättsorganisationer säger om Gaza?

Gazakonflikten är för många kristna en teologisk fråga, jag har de senaste dagarna diskuterat med mängder av syskon som ”hejar” på Israel och försvarar det IDF, Israels krigsmakt, gör på grund av att de utifrån Bibeln menar att judarna är Guds utvalda folk. Sen att Bibeln inte säger att Guds utvalda folk är felfria utan tvärtom kritiserar dem om och om och om och om igen i både Gamla och Nya Testamentet för att begå synd och göra onda handlingar spelar mindre roll. Många av dessa kristna har också en teologi i botten som säger att Gaza och Västbanken ska tillhöra Israel för att Jesus ska komma tillbaka, ockupationen ska övergå till annektering, vilket gör att saker som bosättningspolitiken och bombningarna av Gaza inte är något man protesterar särskilt mycket mot.

Jag tänkte diskutera denna teologi i ett videoklipp som jag hoppas kunna publiceras på onsdag. Men redan nu tänkte jag kommentera de politiska teorierna och påståendena som dessa kristna ofrånkomligen argumenterar för, teorier som de inte får från Bibeln utan ofta från proisraeliska medier, i synnerhet Israels armé. Jag kan inte räkna alla de gånger jag sett kristna sprida tecknade bilder från IDF:

Embedded image permalink

Samma personer som delar detta anklagar media för att vara partiskt. Så jag gjorde en meme som visade på inkonsekvensen i detta:

So youre saying that the media is biased

IDF är förstås extremt partiska, de är ju en av de stridande parterna. Och den bild de förmedlar verkar gå hem hos många kristna, väldigt många syskon påpekar för mig att Hamas ju är onda och Israel är goda, Hamas använder mänskliga sköldar medan Israel skyddar sin befolkning, Hamas riktar in sig på civila medan Israel gör allt för att undvika civila. Och med en sådan världsbild är det förstås orimligt att inte ”heja” på Israel så mycket man kan. Problemet är bara att en sådan idealistisk bild av Israel stämmer varken med Bibeln eller dagens verklighet.

Read the rest of this entry

Aktivism och Helig Ande – Latino style!

Lägerdeltagarna

Lägerdeltagarna

Jag är nu nyss hemkommen från Kingdom Camp, ett sommarläger som arrangeras av min församling Mosaik, Iglesia para todos i Sollentuna och Björkstakyrkan i Umeå och som samlar folk från många olika nationaliteter, församlingsrörelser och språk. Ungefär hälften på lägret har rötter i Latinamerika, allt översätts till spanska och lägret präglas av den här härliga, färggranna latino-andan. Framför allt präglas det dock av den Helige Ande och en hunger efter mer av Guds Rike.

Med på lägret fanns en kille vi nyligen döpt i Mosaik som lämnat islam för att följa Jesus, en prinsessa från Kamerun, en Asienmissionär som sett blinda se och döva höra, ett äldre par som spenderar pensionen på att sprida Evangeliet i Perus djungler, en liten flicka som höll på att dö i blodförgiftning på intensiven förra Kingdom Camp, men efter att hela lägret bett för henne tillfrisknade hon snabbt utan att läkarna kunde förklara varför. Och med fanns också en man som inte var kristen när lägret började men som blev frälst igår.

Lovsången var intensiv och passionerad

Lovsången var intensiv och passionerad

Jag fick äran att hålla ett seminarium med titeln Aktivist för Jesus. Jag talade om hur många kristna försöker skjuta över ansvaret att göra världen till en bättre plats på andra genom att hävda att det inte är deras ”kallelse”, men jag pekade på att de radikala buden i Bergspredikan, Matteus 25, Romarbrevet 12 med flera gäller alla kristna. Sen talade jag om fem specifika områden där vi kan vara aktivister för Jesus: ekonomisk jämlikhet, rättvis handel, miljövänlighet, hjälp till hemlösa och hjälp till flyktingar.

Read the rest of this entry

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 025 andra följare