Sommaren 2006 gick ett gäng glada kristna ungdomar ut i Uppsalas stadspark för att sprida Jesus. De tog med sig kubb, solstolar, pannkakor men framför allt den Helige Andes kraft och kärlek. De började bygga relationer med ungdomar de aldrig skulle träffat innanför kyrkväggarna, ungdomar med stora frågor och många problem som var på jakt efter mening och svar. Och som älskade pannkakor. När sommaren var över kunde de kristna ungdomarna omöjligen lägga ner det som Gud hade börjat göra i parken, trots att detta egentligen hade varit ett temporärt projekt vid namn Sommarkyrkan. De beslöt sig för att fortsätta året runt och bytte namn till det kidsen i parken redan kallade dem för: Pannkakskyrkan.
Sedan dess har lokala pannkakskyrkor startat i över 15 städer i Sverige, fem festivalturnéer vid namn Sverigetouren har arrangerats, en riksorganisation byggts upp och en väldig massa människor har mött Gud, blivit helade, frälsta och befriade, och käkat massa goda pannkakor. Videon nedan skildrar hur lätt det är att be för människor och tala om Gud i Sverige, något många tror att det inte är. Gud älskar gatan, Gud älskar pannkakor och Gud älskar oss, så när vi går ut med Himmel och pannkaka välsignar Han oss med stora under och förvandlade liv.
Pannkakskyrkans vision är en pall. En trebent pall. Sitsen är kärlek, Guds självutgivande kärlek som vi är kallade till att kanalisera till andra människor. De tre benen är berätta, betjäna och be. Berätta evangeliet om Jesus, betjäna praktiskt i handling och be för helanden och mirakler. Precis som det står i Romarbrevet 15. Pannkakskyrkan handlar inte om pannkakor. Det är bara en kul social grej för att skapa en trygg plats som ungdomar kan hänga på. Pannkakskyrkan handlar om förvandlade liv.
Jag har varit engagerad i Pannkakskyrkan i tre år nu och det finns så mycket att berätta. Som hur tre pers ville ta emot Jesus på en och samma dag på Peace&Love 2011. Eller som när Borås pannkakskyrka fascinerat berättade om hur de sett Gud göra ett matunder. Eller som när en tjej kommer fram till oss och tackar oss för att vi räddat hennes liv, och en annan tjej utbrister ”Seriöst?! De har räddat mitt liv också!”
Jag älskar helt enkelt den här organisationen, och jag ser mycket fram emot att se vad Gud kommer fortsätta göra genom den genom alla underbara människor som engagerar sig i den!
Hela Pingsten 